Hmm, det var med blandade känslor jag satte mig på tåget idag för att transporteras till jobbet.

Allt var precis som innan semestern och det räckte med ett par timmar på kneget för att man skulle börja längta efter semestern i sommar.

Men vad gör man?, slantarna måste ju fortsätta rulla in oavsett hur deprimerande det än kan vara att slita ihop dom.

Ibland så önskar jag att man vore lite mer som Roland här nedan som definitivt inte låter sig begränsas av några mentala barriärer utan ger gärnet oavsett hur svår uppgiften än må te sig.

/ Zippo

Andra bloggar om: roland, dance, humor, inlevelse, orädd